Klipptid
Victor har fint hår. Ja, det säger jag som mamma. Hehe. Solkysst och färdigblåst i nacken oavsett om det har varit blött eller inte. Problemet är att han har blivit så varm och svettig av det här, så Marcus tyckte att det var dags att ta ett varv med trimmern. Även om jag protesterade så höll jag väl med, just för värmen. Det är ju dock så att Victor har lite svårt för att vara still. Marcus drog igång Pippi och hoppades att det kanske skulle göra att han tilläts klippa i någorlunda lugn och ro. En plan som fungerade de två första dragen, sen togs dammsugaren till hjälp...
Det blev en historia av jagande som var ganska lustig att bevittna. Precis som förra gången Marcus klippte honom blev han helt plötsligt stora killen. Konstigt det där.
Det blev en historia av jagande som var ganska lustig att bevittna. Precis som förra gången Marcus klippte honom blev han helt plötsligt stora killen. Konstigt det där.
High Chaparral
Det är ju faktiskt så att man har lite tur när man ändå bor i kommunen, tur att få gratis inträde på High Chaparral. Marcus och Julia åkte dit när jag och Victor var i Ängelholm. De träffade några vänner, åkte tåg och sen började det regna. Ungefär. När jag och Vic sedan kom hem, ja då provade vi att åka dit alla fyra. Det gick ju bra... Vi kom in, satte oss för att vänta på att showen skulle börja 13.00. Fem i öppnade sig himmeln.
Korten är alltså tagna strax före regnet. Om ni la märke till det så sitter barnen med var sitt paraply, de var vad regnskydd vi hade med oss. Fråga inte vad vi tänkte på när vi åkte för jag har inget bra svar. Det började alltså ösa, vi satte upp barnen i knät ordentligt, slog upp paraplyerna, hoppades på det bästa och insåg efter ett par minuter att det inte var lönt. Marcus och jag blöta över hela ryggen. Hans märktes mest då skjortan antog en ny nyans av blått. Stannade på väg ut för att köpa kanderade äpplen, något vi aldrig mer kommer lägga pengarna på, i hopp om att det kanske skulle ge sig i alla fall. Icke. Fortsatte mot utgången, tog en förhoppningsfull paus till och köpte popcorn till barnen och glass till oss själva.
Jaja, men vi provade ju i alla fall och det var faktiskt riktigt kul även om det inte blev den sortens kul vi hade tänkt oss från början.
Ett paus kort på sjalbarnen...
I måndags åkte jag, Marcus och Victor till High Chaparral igen. Victor hade regnställ och stövlar och jag tog regnjackan. Hur det nu än gick till så glömde vi av att Marcus kanske skulle ha något skydd. Strax efter vi kommit in började det regna helt hysteriskt, men nu köpte vi ett paraply! Lite bättre rustade denna gången alltså. Vi åkte tåget, lite oroliga för att Victor skulle tycka det var jättejobbigt när det var dags att bli rånade, men inte han inte! Han var som förhäxad under tiden det pågick och skrattade som bara den när det hela var över och vi åkte mot Old Mexico igen.
Det blev ingen show för hos den här gången heller. När vi väl kom dit tyckte vi att där nog var folk så det räckte och med tanke på att det ganska snart regnade en runda till så gjorde inte det så mycket. Nu har vi ju en anledning att åka dit en gång till, hehe. Tredje gången gillt? Vilken tur att det är gratis inträde!
Korten är alltså tagna strax före regnet. Om ni la märke till det så sitter barnen med var sitt paraply, de var vad regnskydd vi hade med oss. Fråga inte vad vi tänkte på när vi åkte för jag har inget bra svar. Det började alltså ösa, vi satte upp barnen i knät ordentligt, slog upp paraplyerna, hoppades på det bästa och insåg efter ett par minuter att det inte var lönt. Marcus och jag blöta över hela ryggen. Hans märktes mest då skjortan antog en ny nyans av blått. Stannade på väg ut för att köpa kanderade äpplen, något vi aldrig mer kommer lägga pengarna på, i hopp om att det kanske skulle ge sig i alla fall. Icke. Fortsatte mot utgången, tog en förhoppningsfull paus till och köpte popcorn till barnen och glass till oss själva.
Jaja, men vi provade ju i alla fall och det var faktiskt riktigt kul även om det inte blev den sortens kul vi hade tänkt oss från början.
Ett paus kort på sjalbarnen...
I måndags åkte jag, Marcus och Victor till High Chaparral igen. Victor hade regnställ och stövlar och jag tog regnjackan. Hur det nu än gick till så glömde vi av att Marcus kanske skulle ha något skydd. Strax efter vi kommit in började det regna helt hysteriskt, men nu köpte vi ett paraply! Lite bättre rustade denna gången alltså. Vi åkte tåget, lite oroliga för att Victor skulle tycka det var jättejobbigt när det var dags att bli rånade, men inte han inte! Han var som förhäxad under tiden det pågick och skrattade som bara den när det hela var över och vi åkte mot Old Mexico igen.
Det blev ingen show för hos den här gången heller. När vi väl kom dit tyckte vi att där nog var folk så det räckte och med tanke på att det ganska snart regnade en runda till så gjorde inte det så mycket. Nu har vi ju en anledning att åka dit en gång till, hehe. Tredje gången gillt? Vilken tur att det är gratis inträde!
Löss och skyfall
Jaha, då har man avlusats och avlusat för första gången. Heter det så förresten? Jupp, vi började morgonen i Apladalen, en sväng i stan för nagellack och glass, en tur ner på Pilagårdsgatan där lössen upptäcktes, direkt till apoteket för medel och sedan hem för att köra kuren. Jupp jupp, plus att vi då tvättade om all tvätt som legat i soffan. Whoopi! Hehe, men så kan det gå. För övrigt fick ju Victor en ganska tuff frisyr av kammen...
Tanken var att vi skulle grilla, men i samma ögonblick som Marcus skulle ladda kolen så började de första smygande dropparna falla så vi skrotade den idén och åkte till HH istället. (Hamburger Hill, Bredasten). Vi åt på rastplatsen. Ja... och när vi satt där så kom det stora regnet. Vi försökte med att stå på bänkarna, vi vuxna, och ha barnen på bordet. Där man ju inte får vara i normala fall. Victor var inte intresserad av maten till att börja med så han sprang runt och brydde sig inte ett dyft om regnet. Inte ens när det var som värst. Då ville han bara ännu hellre springa. Tog oss i alla fall till bilen, mätta och belåtna, tror jag.
Väl hemma så stod vi ett slag under carporten. Tills Victor bestämde sig för att det inte var något kul och gick rätt ut i regnet. Hmm, två sekunder senare följde jag efter och sedan... Ja sedan blev det regnbad. Jag började med att visa att det funkar fint att hoppa i pölarna. Kul ska man ha när man är liten! Allt kan ju inte vara förmaningar. Så jag, Victor och Julia regnbadade. Marcus skulade tills det slutade. Vi gick hemåt och hittade en STOR vattenpöl strax utanför...
Tanken var att vi skulle grilla, men i samma ögonblick som Marcus skulle ladda kolen så började de första smygande dropparna falla så vi skrotade den idén och åkte till HH istället. (Hamburger Hill, Bredasten). Vi åt på rastplatsen. Ja... och när vi satt där så kom det stora regnet. Vi försökte med att stå på bänkarna, vi vuxna, och ha barnen på bordet. Där man ju inte får vara i normala fall. Victor var inte intresserad av maten till att börja med så han sprang runt och brydde sig inte ett dyft om regnet. Inte ens när det var som värst. Då ville han bara ännu hellre springa. Tog oss i alla fall till bilen, mätta och belåtna, tror jag.
Väl hemma så stod vi ett slag under carporten. Tills Victor bestämde sig för att det inte var något kul och gick rätt ut i regnet. Hmm, två sekunder senare följde jag efter och sedan... Ja sedan blev det regnbad. Jag började med att visa att det funkar fint att hoppa i pölarna. Kul ska man ha när man är liten! Allt kan ju inte vara förmaningar. Så jag, Victor och Julia regnbadade. Marcus skulade tills det slutade. Vi gick hemåt och hittade en STOR vattenpöl strax utanför...
