-*-

Ja, så mycket tycker jag om att hitta på rubriker att jag inte ens giter försöka, men skriva ska jag försöka mig på i alla fall. Igår hade vi hur kul som helst med Horda. (Jupp, Benny, Vivvi och Viggo heter Horda...) Även om våra söner hade inte hade mycket till övers för värme, vagnar och Växjö men de sken upp som solen när vi kom hem till trädgården i Horda. Det blir dock inga trädgårdsbilder och så ni får en från de första minuterna i Växjö. Grabbarna är helt klart underbara.




Idag har vi varit hos Clara hela dagen. Lilla rara tös. Och vilka gulliga föräldrar sen... Det var andra träffen och Victor var nyfiken. Studerade henne stilla och närmade henne sig sakta. Efterhand blev han något modigare och gungade vagnen några gånger. Tendensen till den där ivern som barn har, den kom fram men vi hann stävja den, vill jag nog påstå.





Skål för makarna Lundén-Welden!

Grattis Åse och Björn. Björn och Åse. Tack för att vi fick ta del utav denna underbara nystart av ert liv. Orden fattas mig. Jag är bara tacksam att få ha varit med. Och Tack är nog det ord som kommer överanvändas i det här inlägget.

Midsommarafton spenderade vi alla fyra hemma hos Åses föräldrar. Här ett stort tack till dem alla som gjorde att vi som småbarns föräldrar aldrig kände att vi kanske skulle stannat hemma eller lämnat barnen. Vi var tjugonio (om jag minns rätt) och vi var de enda med barn men sällan har vi känt oss så välkomna och omhändertagna. Det var förmingel inför bröllopet men ändå fick barnen presenter. Victor fick en boll och Julia såpbubblor och ett hopprep. Såpbubblorna var kvällens största höjdare. Julia blåste och Victor jagade. När det spelades kubb fick Julia vara med och spela ihop med tjejerna. Allt var så naturligt... Tack.












Midsommardagen, Bröllopsdagen. Barnen passades utav mormor, gmormor och gmorfar under tiden som jag och Marcus befann oss på vackra Villa Thalassa i Helsingborg. Vädret dagen innan var rena farsen, vi sprang ut och in och blev även vid ett tillfälle överfallna av hagel. Den här dagen strålade solen, visserligen inte från molnfri himmel men det var nog lika bra det eftersom brudgummen var iförd fyra lager. Tack vare vädret kunde vigselceremonin hållas ute med sundet och Danmark i bakgrunden.
Bilderna får säga sitt. Det har varit ett smärre... hmm, ja, insert word här, att välja kort. Eftersom det blev hur många som helst så har Åse och Björn ännu inte sett vad vi har fått ihop och därför väljer jag att inte ta de kort som jag faktiskt tycker allra bäst om, de kan jag vänta med tills brudparet har fått dem allihop. Och de kommer kära vänner, de kommer. På det sista kortet har vi även Hanne, Åses lilla syster, och tillika brudtärna samt Björns best man, Johan.








Vi älskar er och önskar er allt gott! Njut av Azorerna så hörs vi när ni kommer tillbaka. Tack, återigen, för att vi fick vara med och dela Er dag!

Något snitsigt

Bra rubrik eller hur? Likväl som hej eller så.

Idag "börjar" vi med att hälsa lilla Clara välkommen. Än så länge får vi nöja oss med bilderna på bloggen, vilket vi naturligtvis förstår fullt ut, men jag ska inte sticka under stol med att jag är så nyfiken på att träffa henne!

I helgen var vi uppe i Folkets Park. De hade en barndag... Med ponnyridning och ett par uppträden. Det var trevligt. Vi hade trevligt tillsammans alla fyra men jag vet inte om jag skulle kalla det speciellt väl utfört. Jag hade nog väntat mig lite mer. En hoppborg, ansiktsmålning... Ja jag vet inte men något mer. Men, som sagt, vi hade trevligt tillsammans. Vi fick även nöjet av att se en ekorre dricka i fontänen. Här kommer lite bilder.













Hmm, det här är nog första gången som jag är med på en massa bilder och det är svårt att hitta något på Marcus. Så det fick bli det där suddiga... Det ser värre ut än vad det var.

På lördag kommer kameran med mig till Helsingborg och Åses möhippa! Det ska blir helt underbart. Jag tänker på det hela tiden med ett leende som går från öra till öra. Förutom de stunder då jag kommer på att jag ska lämna Victor, åka långt och faktiskt vara borta över hela natten. Det känns jobbigt men bra. Det är nog tur att jag ska göra något så här pass speciellt! Något som verkligen får mitt hjärta att svämma över! Helt underbart.
Och sen blir det ju bröllopet helgen därefter... Åhh... Ni förgyller livet gott folk! Och jag tänker på er för jämnan!

RSS 2.0